Rasbiologen inom mig! (Del 2)

Okey, jag har ju totalförstört för mig själv i den ädla handskakningens konst! Som ni alla vet (...eller hur!? vem lurar jag egentligen... Runt 5 inlägg ner på bloggen för er hedningar som missat det) så har jag skrivit om handskakningar. Det inlägget har verkligen försvårat hela konsten för mig! Det känns som att alla helt plötsligt börjar med ett handslag de inte är vana vid, det blir bara fel och dåligt...

Så, om det inte är jag som fuckat upp det totalt så är dagens tips; get a grip (kul ordvits va? get a prip... ta ett tag (som i en handskakning) öum... nej). Det handlar om att öva! Inget är gratis mina vänner...

Som med exemplet med Max, trots att han har läst det här inlägget och rimligt vis måste ha varit lite nervös om "hood-slaget" skulle sitta trots den mentala pressen så satt det perfekt! Hur kunde det göra det? Frågar ni små nevösa själar där ute.. JO, för att citera Barbro "det finns inga genvägar...".

När ni vart ute och supit på helgkvällarna och i all hast räckt ut handen för en skakning har jag och Max putsat upp detaljerna till max (återigen en kass ordvits, Max till max... ehhh?) Så, dagens tips: ÖVA! Och tillslut så sitter det!